Reaktionerna lät inte vänta på sig. Knappt var den sista köttbullen stekt innan det första omdömet föll:
- Mm. Well done. Kanske lite mer salt.
Kunde ha varit väsentligt mycket värre. Till följd av en febersjuk Lilla Sektionen dröjde nästa utlåtande mindre än 24 timmar. För övervärmda dagisbarn får man lägga manken till vid servering av varma måltider. Till följd av detta gjordes en smör- och creme fraichestinn potatismos som ackompanjerade köttbullarna med den äran. Tyckte jag i alla fall.
- Det var inge gott. Jag vill inte ha det.
Så kallad kappvändare. Innan lunch var det minsann annat ljud i koskällan. Högst upp på önskemenyn stod...köttbullar och potatismos. Men inte faderns uppenbarligen. Det var väl febern som talade kan man tänka. Å andra sidan får man ge honom att han är väldigt tydlig i sin kommunikation.
Innan dygnsfristen var ute återstod att få Systersektionens omdöme.
- Nja, köttbullarna var väl ganska goda. Moset var mycket godare. Det tyckte jag om.
Som sagt, kunde ha varit värre. En får vara glad att det inte var Gordon eller Morberg som var här och fällde utlåtande. Hade det inte varit för att katten har så väldigt bråttom ut igen efter att ha varit inne och vänt under sexti blankt så hade väl även hon dömt ut bullarna som varandes otjänlig föda. Men jag är inte bitter, jag kan väl äta upp dem själv. Släng in lite Gustafskorv i mixen så har jag 1½ kilo öronmärkt krubb. Sköljes ner med lite sommarvin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar