2015: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2015. En text, en låt, en spellista.....
2014: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2014. En text, en låt, en spellista.....
2013: .....Spotifylista Popskolan by Nigge 2013. En text, en låt, en spellista.....
2012: .....Spotifylista Popskolan by Nigge. En text, en låt, en spellista.....

torsdag 29 augusti 2013

SO YOU THINK YOU CAN DANCE?

Glöm det. Om du inte kan dansa som Janet Jackson och hennes polare i videon till Rhythm Nation är det kanske inte så märkligt och du är ursäktad. Men du är fan ingen dansfantom, det är du inte.



Några som så småningom aspirerar på liknande moves är Systersektionen med flera som idag tog sina första steg mot disco world domination. En timmes dansövningar med några nyfikna föräldrar tryckta vid väggen. Passet i korta drag:

* Alla seriösa dansare börjar med en uppvärmning som heter duga. En halvtimme in i passet upplyser dansläraren ynglingarna om att de fortfarande håller på att värma upp. Enligt säkra danskällor brukade Janet Jackson värma upp i fjorton timmar inför sina danspass.

* I disco räknar man inte längre än till åtta (ibland börjar de på fem märk väl). Det är inte på något vis för att discodansare skulle vara dummare än andra. Oh nej. De är snarare smartare. Tänk kurragömmadisco. De får räkna mer än 12 gånger längre. Fail för kurragömmafolket me thinks.

* Som discofantom bör man kunna lukta på sina egna fötter utan att dislokalisera dem eller avlägsna strumpan som luktprov. Om jag uppfattade det rätt så förfar man på det viset för att slippa känna svettlukten av de andra dansarna (FYI: man blir vansinnigt svettig av att dansa riktig disco).

* Några slentrianmässiga termer som är bra att känna till och förmodligen svänga sig med när tillfälle ges:

Diagonalen: gå tvärs över dansgolvet från hörn till hörn. Eller kanske snarare dansa.

Brödrosten: stå på ett vis som ser omöjligt ut för en stel 41-åring och böja på benen som om man ska ner i en brödrost som en blek toast. Man ska stå så för att inte bränna sig. Newsflash: bröd i brödrost utsätts för tredje gradens brännskador oavsett hur den för sig.

Termen som jag inte kan komma ihåg: när de under fem, sex, sju, ått pushar båda armarna framåt och skakar lite grann. Kom ihåg den. Och återkom gärna med ett namn på den.

Själv ser jag mer ut som gänget i den här fuldansvideon när jag dansar. Om det nu var nån som tvivlade på det.


onsdag 28 augusti 2013

VAD ÄR EN NORMAL POPULATION FÖR EN 1,60 BRED DUBBELSÄNG?

Utgångsläget vid införskaffande av dubbelsäng på totalt 1,60 meters bredd är givetvis att en fru och hennes man ska få plats däri. Därutöver bör en grundkalkyl innehålla sporadiska gästspel från småsektioner, en och annan förlupen katt och högst sannolikt ett gosedjur eller två från tid till annan. Men inte alltihop på en gång, det är ju bara prov på ett utomordentligt dåligt bokningssystem.

Basic laguppställning:
Moi och Fru Nygårds. Vi får plats och kan till och med vända oss utan att ge den andra en vinge.

Super sub:
Lilla Sektionen. Ole Gunnar Solskjaer kan snyta sig duktigt. Här har vi en kille som vet hur man byter in sig själv och tufsar till det andra laget i största möjliga mån.

Gubben-i-lådan:
Eller gumman-i-lådan om man nu ska vara traditionell i sitt tänk. Annars får det bli hen-i-lådan. Systersektionen gästspelar emellanåt, men har en halvfast plats i sin egen halv-queen-size-bädd.

Katten i hatten
Eller Fröken Sally i en hårhög som vi brukar säga. Plötsligt ligger det ett kattdjur i sängen när man minst anar det. Bästa medicinen är att hon får tillbringa natten utomhus.

Pandor i pyjamas
Ibland går säkerhetsarbetet lite för långt och sängen är kraftigt överpopulerad av pandor av olika sort och storlek. Aldrig så att det är alla på samma gång, de jobbar efter ett strikt skiftschema och är utposterade på strategiska ställen i - och vid särskilt välvillig väderlek även utanför - huset. De som inte jobbar nattskiftet behöver förstås någonstans att sova och håller vanligtvis till hos Systersektionen, men ibland behöver även hon en pandapaus.

En åt gången utöver basicuppställningen är inget problem, men när en vaknar till telefonens larm och det - förutom en fru - ligger en cocktail av småsektioner och pandor i en salig röra. Då är det lite crowded alltså. När katten sedan kommer in från nattens begivenheter och kryddar anrättningen på vederbörligt sätt genom att lägga sig mitt i hopen. Ja, då är det fullbordat. Den högst normala populationen för en 1,60 bred dubbelsäng.

tisdag 27 augusti 2013

ALLT ÄR RELATIVT

Något av det dummaste man kan göra är att jämföra sig med andra. Det förmodligen allra mest korkade är att komparera sina egna fartmässiga prestationer per cykel med de här gökarna som springer maraton så fort att asfalten rullar ihop sig. Så då gör vi det för jag vet inte bättre.

Min medelhastighet på Crescenten på väg hem från jobbet idag: 20,50 km/h.

Valfri maratonmästare (till fots snackar vi nu): ca 20 km/h.

Så oerhört dumt att mäta sig med toppidrottsmän. Men fatta tråkigheten i att bli ifrånskubbad av en springande räka när man själv har både pedaler och hjul som hjälpmedel. Till mitt försvar ska dock sägas att vägen hem från mitt arbete innehåller fasligt många uppförsbackar. Sista biten ökade snitthastigheten till över 30 km/h. Nästan som en epa-traktor. Fast utan plyschen. Ca 80 km/h långsammare än världsmästaren i gepardlöpning. Märk väl att geparden är en usel maratonlöpare. Kondition som en kedjerökande 80-åring, men pigg som en sportbil på korta sträckor. Mångfacetterad individ indeed.

Vad vill jag ha sagt med det här inlägget då? Tja, mest att jag cyklade till jobbet imorse och hem igen när jag hade jobbat färdigt. Tack och lov syntes varken maratonlöpare eller geparder till längs vägen.

måndag 26 augusti 2013

LILLA SEKTIONEN CHEFAR PÅ ICA

Något av det bästa med fyraåringar är att de har fullständigt klart för sig vad som ska hamna i shoppingvagnen när man är på ICA. Utan lista. De bara proppar vagnen full med grejer som är bra att ha. Tunnbröd, potatis och leverpastej för att nämna blott ett fåtal. 

Sen hela den här chefsgrejen när man träffar pappas kompis och Lilla Sektionen gömmer sig bakom sin far medan de vuxna pratar lite. Pappas kompis säger hejdå och hinner knappt förbi frysdisken innan den lille utbrister:

- Vem var det?

Pappas kompis skrattar eftersom ropet når hela vägen över frysdiskarna.

- Det var ju pappas kompis, honom har du träffat många gånger förut.

- Ja, men han var ju så tjock och stor nu.

Det var bra att pappas kompis hade hunnit till kassan innan Lilla Sektionen adresserade den där sista observationen (som för övrigt inte var helt med sanningen överensstämmande).

söndag 25 augusti 2013

KONSERTLYCKAN

Vi brukar säga till småsektionerna att man ska vara glad får det man faktiskt får göra och uppleva, inte vara ledsen eller bitter över sånt man inte får göra. Till exempel vara glad att man fått leka med en kompis och inte bli arg för att man inte får leka mer. På liknande sätt ska vuxna inte vara bittra över att man tycker att andra vuxna har dåligt omdöme som inte fattar vad de går miste om när de inte dyker upp på Södra Teatern kvällen den 24 augusti för att lyssna till Lindi Ortegas magiska röst. Jag har lite svårt med att inte vara bitter över det samtidigt som jag är själaglad för att få uppleva det live.

Måhända är ovanstående en mer än lovligt krystad jämförelse, men på nåt vis måste det fram att en halvfull teater (som är tämligen klent byggd vad gäller antal stolar i lokalen) är ett underbetyg till de musikintresserade i huvudstaden med omnejd. Förvisso är det annan baluns samma kväll i stan där det sitter 40 000 personer bänkade för att se tre av Sveriges största inhemska akter, så det har väl sina randiga och fläckmönstrade skäl att andra evenemang blir publikmässigt lidande. Bitterheten över de tomma stolarna är dock bara ett litet flagnat hörn på den glädjekarta över stort artisteri som kommer mot oss från scenen. Vi fokuserar på det istället och hoppas att hopen med människor som samlats på det stora arenaområdet vid Globen har får en lika trevlig kväll som vi eftersom det är så mycket roligare.

Att en kanadensiska med latinamerikanskt klingande efternamn med idoler som Johnny Cash, Nancy Sinatra och Dolly Parton inte skulle vara en sensation ter sig förvisso fullständigt osannolikt, men att det konsertska dumflinet och gapandet sitter där från första sekund är närmast löjligt. In på scenen kommer Champagne James Robertson i jeans, kortärmad skjorta och kepa ackompanjerat av ett busigt leende och börjar puttra igång ett gitarrkomp som är helt obegripligt hur han lattjar fram. En kort stund senare stegar låtskrivaren/monstersångerskan/övercoolingen Lindi Ortega in på scenen i svart klänning, svart flor i håret och röda boots.

Lindi & Champagne James

Någon kvalificerad konserträv ska jag inte utge mig för att vara, men några spelningar har landat under årens gång och det är inte helt lätt att ta sig in på topp-tre. Första låten har precis struttat igång och det känns redan nu att här kommer en som vill ställa en allvarlig fråga till Popskolans toppskikt på giglistan. De tu på scenen är oerhört samspelta och leker fram Ortegas små pärlor till kompositioner till ett helt halsband dekorerat med diamantcovers av Cashs Ring of Fire och Sinatras Bang Bang. De hängivna som tagit sig till lokalen ropar efter fler covers som hon gjort live tidigare, men hon ber att få spela några till av hennes egna låter. If you don’t mind, som hon säger med ett efterföljande skratt. I don’t mind.

Little Red Boots

Hennes egna High och Heaven Has No Vacancy gör stämningen Tarantinskt suggestiv medan hon med nummer som The Day you Die och Blue Bird stompar upp stämningen med handklapp och jubel och när fina Cigarrettes and Truckstops tillsammans med likaledes vackra Angel  har vi fått smaka på hela hennes spektra av sånger. En och en halv timme av fånleende tönt och hans trollbundna syster på femte raden samt två imponerade föräldrar på sjunde raden (de är imponerade av Ortega och inte syskonen på femte raden). 

Efteråt får vi nöjet att byta några ord, köpa varsin Lindi-tischa (se även gårdagens önskelista) och ta ett foto. Ungefär så puckad såg tönten på femte raden ut under hela spelningen. Lindi Ortega vaknar förstås upp lika cool varje morgon, hoppar i bootsen och skriver ett par klassiker innan frukost. Sån är hon. Och hon har precis tagit sig in på plats nr 2 över Popskolans största konsertupplevelser sedan 1972. Inte för att hon någonsin kommer få veta just det eller ens höja på ögonbrynen åt det om nu mot all förmodan skulle få nys på det. Men där är hon och glad är jag för det. Som synes.

Mr Tönt & Ms Cool

lördag 24 augusti 2013

FACIT ÖNSKELISTA

Nu när dagen nästan är till ända är det väl på sin plats att vi kör ett facit på önskelistan. Således:

1. Dra mig baklänges som en reverserad katt om tåget inte var i tid den här gången.

2. Check. Saknat Get Fuzzy-album numera inköpt.

Bucky och Satchel. Fina djur.

3. Jovars. Det var Brooklyn IPA, Brown Ale och såna grejer smakar gudalikt.

4. Sket sig. Oklart vad som hände, men nån gång ska väl vara den första att inte få sig salt- och vinägerchips till livs.

5. Om inte klockan helt tappat tidsuppfattningen tror jag vi klockade in mötet på någonstans mellan 10 och 12 minuter. Effektivitet är ett ledord i sammanhanget.

6. DET SKET SIG SÅ IN I HELVETE. Ineffektivitet är ett ledord i sammanhanget. 1 mål är mindre än 2.

7. Nu spelade hon inte ALLA låtar från albumen, men vad spelar det för roll när de hon faktiskt spelade var fullständigt magiska! En vacker dag kommer ett inlägg om hur rackarns fantastisk den däringa spelningen egentligen var.

8. Hon började med en låt från kommande Tin Star må ni tro. Check på den.

9. Jaharå, den Johnny Cash-covern var lika mumma som en trodde. Champagne James Robertson är från och med nu världsmästare i cool gitarrist.

10. Sån fetcheck på den!

Min tischa. Blå.

Hyggligt facit. Fyra av fem tack vara Lindi och Champagne. Fotbollskillarna har lite att jobba på.

ÖNSKELISTA LÖRDAG 24 AUGUSTI

Jo men visst, det är inte precis jul i augusti. Men ändå. Visst måste väl en kunna göra en önskelista och nån slags tomte borde väl finnas till hands för att infria önskningar? Så kallad retorisk fråga. Klart det finns. Det vimlar ju av tomtar överallt hela tiden.

Så. Kära tomtar, här kommer dagens önskelista:

1. Tåget till Stockholm får gärna vara i tid. Det här är förmodligen listans svåraste punkt att få infriad, men nån gång ska man bli överraskad som en gris av en räv.

2. En oinköpt Get Fuzzy-publikation från Comics Heaven är väl ändå inte för mycket begärt, eller? Håller tummarna så de vitnar.

3. Må ölen (alen) på sportbarskedjan smaka gudomligt.

4. En lite påse med salt- och vinägerchips är allt jag begär. Kanske två om hungern trycker på.

5. Ett årsmöte ska inte behöva ta mer än 15 minuter. Vi måste hinna med att umgås, dricka öl och se på fotboll också.

6. Vänligen tillse att Ipswich Town gör fler mål än Leeds United. Spelar ingen roll hur många mål respektive lag gör så länge det förstnämnda gör fler än det andra.

7. Lindi Ortega får mer än gärna spela alla låtar från sina två släppta album.

8. Hon får gärna spela en räcka bitar från den ännu outgivna plattan också.

9. Den där covern av Ring of Fire vore mumma.

10. Sist men inte minst får en hoppas att kanadensiskan tagit med sig lite merch. En sån där fin tischa som man kan beställa i hennes webshop vill jag gärna ha. En blå.

Om nu bara tåget kommer i tid borde övriga nio punkter vara en baggis. En kan ju bara hoppas. Ha en trevlig helg ni med förresten.

OM BAMBU

Bambu. Smaka på det. Ordet alltså, inte bambun. Du är väl ingen panda heller?

På en av de här sociala mediaplattformerna utspelades igår en diskussion där undertecknad och Min kompis Fredrik utgjorde två tredjedelar av en intern debattklubb som diskuterade bambu och dess förtjänster i allmänhet samt dess uppdrag i mänsklighetens såväl som djurlighetens tjänst i synnerhet. Mycket intressant på min ära.

Låt oss först och främst fastslå att det finns löjligt många arter av bambu, långt mer än 1000 st faktiskt. Tro nu inte att det kommer bli någon upprapning av dessa här för det kommer det inte bli. Däremot ska konstateras att det inte bara finns en faslig massa sorters bambu, den växer dessutom som en tonåring på steroider. Under vissa växttider springer en sån häringa bambu iväg en styv decimeter under tidsrymden av ett dygn! Det rapporteras om att det finns praktexemplar som växt en hel meter på 24 timmar. Lite som Pinocchio när han ljuger fast i vertikal riktning istället för horisontell (se även gårdagens inlägg i just det ämnet). Men. Nu var det inte det som dryftades i gårdagens högst tillfälligt inrättade debattklubb, nej det var oortodoxa användningsområden för materialet ifråga, såsom tillverkning av glasögon och kalsonger. Av bambu.

Nu när ni ändå sitter och gapar som värsta fågelholkarna är det väl på sin plats att påminna om att bambu även tjänstgör som utmärkt föda åt vissa djur. Som - av en händelse - pandor till exempel. Vad ni kanske inte har kläm på är att bambulemuren från Madagaskar - gissningsvis en släkting till lemuren samt måhända även till de där pingvinerna man kan se på tv ibland - också är en hejare på att stoppa i sig bambu i stora mängder. Så stora att den tydligen också får i sig i sammanhanget överjävligt höga doser cyanid. Inget som bekymrar den nämnvärt dock utan den mumsar otvunget vidare på sin bambu. Till skillnad från vår vän ringsvanslemuren som håller sig till frukter och blad i största allmänhet.

Mr Vegetarian
Men nu kommer vi ifrån ämnet igen, vi håller ju på och avhandlar bambukalsonger och dylikt och inte lemurer (märk väl att lemuren på bilden inte bär underkläder över huvud taget). Använder man cellulosan från bambun på rätt vis kan man göra sig ett par bambukallingar av viskos. Det var inte riktigt vad jag trodde när det påtalades i diskussionen igår. Tänkte liksom lite mer innanför boxen i termer av ett par fyrkantiga kalsipper runt skrotum och rompa. Vad solglasögon anbelangar ser de ut som riktiga solglajor fast med bågar av bambuträ. Men om vi nu ska uppehålla oss vid kläder av bambu så verkar det vara en jättetrend. Tillverkarna är noga med att påpeka att de inte snor pandornas krubb på något vis eftersom de håller sig till att knapra på en lägre stående sort av bambu. Det borde vara tvärtom om någon frågar mig eller mina hemmavarande pandavänner (aka säkerhetspandorna eller Pandorna från IKEA Västerås). Bambukalsonger görs av sämre bambu och våra svartvita pandavänner tuggar i sig bambu av prima kvalitet. Vem behöver kalsonger gjorda av finaste bambu? Vi ska väl inte äta dem? Eller?

Det är för övrigt inget skämt att det finns en domän som heter www.bambukläder.se Företaget är ju å andra sidan från Surahammar så det verkar finnas en förklaring till det mesta.

Avslutningsvis är det på sin plats att informera om att materialet även kan användas till att bygga hus och broar med samt en flotte om man nu skulle vara marint lagd. För oss människoapor finns också den eminenta möjligheten att inmundiga bambuskott i maten, främst asiatisk sådan då. En hade ju satt en spänn på Madagaskar cuisine här, men låt gå för asiatiskt krubb den här gången. Storkonsumenterna av bambu kommer ju trots allt från Asien.

torsdag 22 augusti 2013

ETT TELEFONSAMTAL MED EN ÄLDRE MEDBORGARE

Nu vet ju inte jag hur ofta ni pratar med 85-åringar på telefon, men själv har jag det inte som nån varje-vecka-syssla precis. Fast igår, då snackar vi långbänk. Ingen kan som en sofistikerad långtidspensionär:

- Dra ut på ett telefonsamtal till att omfatta en halvtimme varpå man efteråt kan återge endast en bråkdel av vad som sades.

- Beskriva skillnaden på vertikal och horisontell i samband med bestämning av antal kubik på rot ståendes träd. Lite oklart om ens han lyckades med det. Men känns tryggt att ha fått det förklarat ändå.

- Få mig att använda uttryck som "gängse principer" och "självfallet". Skulle vara ett samtal med kungen möjligtvis som skulle öppna samma lucka i den linguistiska julkalendern och släppa ut dylika gammeldags glosor.

- Så självklart och bestämt utbringa "Det betingar ett utomordentligt värde!"

- Säga samma sak sju gånger till följd av lika delar glömska samt understrykande för att göra sin sak förstådd. Han är besviken på revisorn, det framgick ganska tydligt. Lite mer kan man faktiskt skriva ner lagret, det är väl det minsta man kan begära. Precis.

- Be sin hustru (85-åringar har inte en fru, de har en hustru) ringa upp igen för att säga att hennes man blev så slutkörd av samtalet att de måste ha lite tidsfrist innan de återkommer i ärendet. Det går bra det.

Sjukt impad av uthålligheten i delar av det gamla gardet. Jag vill också vara besviken på en revisor om jag uppnår en sådan aktningsvärd ålder som 85. Viva la pensionär.

måndag 19 augusti 2013

PANDORNA FRÅN IKEA VÄSTERÅS

De flesta har koll på Pingvinerna från Madagascar. Få har pejl på deras avlägsna kusiner Pandorna från IKEA Västerås. Det ska bli ändring på det nu.

Knappt har inlägget om pandaväggen och tillhörande frågetecken hunnit svalna förrän ett gäng säkerhetspandor knackar på dörren. Fyra styck kommandoutbildade råsmartingar som sätter upp en ledningscentral utan att blinka och styr upp säkerhetsarbetet på stört.

Pepparn, Panda Jr och Pandawalski chefar säkerhet
Pepparn, Panda Jr (inhyrd från Systersektionens Pandabemanning AB) och Pandawalski sköter operationerna på ritbordet medan Pandico och Pandabasse jobbar på fältet med assistans av Fröken Sally som sköter stealth-verksamheten.

Föredömligt uppstyrt av Panda Security genom storligen imponerande kvickhet och resolut handfast hantering. Till alla tjuvar: se inte det här som en utmaning, men vi har vaktpandor. En hel kvartett med en junior som lär sig mer och mer för var dag. Pandafakta:

Pepparn:
1,20 lång, bambuberoende med överlägset intellekt. Chefspanda.

Pandawalski:
Okänd längd, smart som en raketforskare och fena på computers.

Pandico:
2,30 lång (världens längsta säkerhetspanda) med intelligenskvot motsvarande ett knippe purjolökar. Spyr upp valfri grönsak på beställning. I övrigt nästintill oanvändbar i inre tjänst.

Pandabasse:
En knapp meter hög, älskar polkagrisar och fastnar ofta i godisautomater. På det viset passar han bra som säkerhetspanda i vårt hus då det är i total avsaknad av dylika inrättningar.

Inhyrd hangaround. Har mycket kvar att lära.

Vi lär få höra av de här gökarna en hel del framöver. Förhoppningsvis efter lyckade säkerhetsoperationer och inte några misslyckade bambusmugglingsförsök. Den som överlever en panda får se.

söndag 18 augusti 2013

ATT ANNEKTERA EN KATT

Vafalls? Annektera en katt, tänker vän av kattrelaterad krigföring. Men nu är ju glosan annektera mer än att till exempel erövra ett stycke landområde. Det kan även innebära att lägga beslag på något/någon (t ex valfri katt) eller ta något/någon i besittning. Inte som i Excorcisten kanske, men ni fattar. Vi tar några exempel så det inte råder någon som helst osäkerhet hur man lämpligast (och ibland synnerligen olämpligt) annekterar ett kattskrälle.

Tvångsgos
Närhelst du ser en katt, ta den i din famn, kalla den Al och gosa ner den som om den vore en panda. Tämligen enkel och passande introduktionsövning i kattannektering.

Paddsällskap
Hämta spinnmonstret och lägg vederbörande som följeslagare under sessionen med surfplattan. För bättre förståelse följer nedanstående illustration från ett proffs:

Ett proffs, en padda och en katt.

Ha den som gosedjur
Sjukt adekvat beskrivning. Både gosig och ett djur på samma gång. Enda nackdelen är om pälsbollen fäller ut klorna. Då är den inte särskilt gosig. Fortfarande ett djur dock. Bra kvällsaktivitet.

Annektera katt i syfte att få den att gunga
Gesällprovet i ämnet, inget för nybörjare. Tre till synes enkla steg varav det sista tar åratal att bemästra.

1. Lyft hårboll.
2. Placera på gunga.
3. Balansera kissemiss på den eländigt smala plankan. Lycka till med det.

Fotnot: Vänligen notera att ovanstående aldrig utföres av vuxna människor utan företrädesvis att kortare och yngre människor i åldern 4-6 år.

fredag 16 augusti 2013

ALLA BORDE HA EN PANDAVÄGG

Tydligen finns det synonymer till pandavägg. Vissa kallar det brandvägg, andra virusskydd. Men allt det egentligen handlar om är alltså ett säkerhetsprogram som sköts av pandor. Borde vara säkerheten själv.


Då blir en ju en liten smula besviken på Panda Global Protection när ens mailkonto blir hackat via spionprogram (pandaspioner är de värsta spionerna by the way) och det blir till att skaffa nytt lösen och hela den biten. Deras VD, tillika säkerhetsansvarige, Mr Panda har lovat att uppgradera och skicka Panda-meddelande när läget är under kontroll igen. Jag har även påtalat att min roll som pandafadder borde , men det verkar ha väldigt liten betydelse i sammanhanget. Kanske är det att återigen peka på det uppenbara, men det måste sägas: Hörrni pandasläktet, jag är i skrivande stund oerhört besviken på er art och er affärsverksamhet. Dags att sätta upp lite fasta ramar och lösa det här nu. Jag väntar vid hörnet av Seveneleven så länge.

tisdag 13 augusti 2013

IMPERFEKT

Om ni till äventyrs har glömt hur en böjer ett verb på bästa sätt, fråga då gärna ett gäng fyra-femåringar hur det går till. De har skrämmande bra koll på imperfekt.

Några enkla exempel:

- Har du nya byxor?

- Jag fock dom igår.

Fock me alltså. Så borde det ju heta. Få, fock, fått.

- Var är dina nya byxor?

- Vet inte. De lagg här igår.

Lagg. Det är ju briljant. Faktiskt.

- Har du pratat med farmor idag?

- Nej, hon rang igår.

Högsta rang på den. Förberedd på engelsk imperfekt. Perfekt.

Sorry för utpekande av det uppenbara: bra att allt skedde igår. Rimmar bra med imperfekt liksom.

torsdag 8 augusti 2013

ESSENTIELL TIDSFÖRDRIVARMANICK

När det är semestertider måste man ha bra hjälpmedel för att fördriva tid medan det görs saker som är aptråkiga men skitnödvändiga. Byggd 1995 och utklassar alla phones av idag:


Helt obegriplig stavning samt likaledes outgrundlig poängsättning till trots, så vet både du och jag att det är den enda manicken man behöver under den tid det tar att göra nummer två. God afton.

onsdag 7 augusti 2013

ZOO STATION

Djurpark eller storstad? Vi väljer det förra idag och styr med ystra miner kosan mot zoo station för att kolla in en och annan animalisk uppenbarelse.

Var gång folk far till zoo önskar var och en att de ska mötas av en serviceinriktad panda i entréluckan (det finns det så klart vetenskapliga belägg för). Som bloggen redogjort för tidigare i veckan är dock samtliga pandor för tillfället strängt upptagna med att fira semester varför samtliga får hålla tillgodo med vad man nog får betrakta som ett naturens uppsamlingsheat av sekunda två- och fyrbenta djur. I pandaartens frånvaro är till exempel ett dylikt exemplar en självskriven chef i sammanhanget:


My name is Julian
För att sortera upp en aning i hierarkin kommer härnäst ett par mellanchefer som ständigt blir påpucklade från både över- och underställda, dvs själva definitionen av en mellanchef.



Just de här två lirarna börjar gruffa med varandra offentligt just som vi passerar. En till synes onödig skärmytsling uppstår då den stående kamelen får den omöjliga frågan:

- Ser jag fet ut i de här pucklarna?

Finns inget rätt svar på den frågan, vilket den stående dubbelpuckeln också blir varse tämligen omgående. Sorgligt att se. Om inte lemuren varit så upptagen med att sola sig i glansen av sitt eget chefskap hade hen kanske kunnat bringa lite ordning på sina mellanchefer.

Tyvärr sker också mellanchefstumultet i åsyn av en medlem ur fotfolket (eller fotdjuren om man ska vara korrekt i terminologin). Inte den slätaste pälsen i skinnaffären på den här kompisen:


Knack knack. Är det nån hemma?
När djurparken stänger kl 18 är det den här göken som sköter insamling av flaskor och burkar för att finansiera sitt höberoende som gör att den mestadels är packad som en åsna.

På tal om åsna så springer vi i direkt anslutning till alpackan och kameljönsarna på den här lilla jubelåsnan:



När man känner den här på pälsen så är det tydligt att åsnor är hästar med mjukare päls, ungefär som får i förhållande till getter. Ovanstående lever på att vara 100% söt och drar på så vis in pluring till övriga åsnor som är för envisa för att förvärvsarbeta.

Småsektionerna är måttligt imponerade av djurlivet och vill helst bada i poolen (människopoolen som finns i djurparken alltså) och leka i klätterställningarna. Viss förundran visar de dock för denna färggranna varelse:



Själv är jag mer skeptiskt. En fågel som är mer på än den här får man nämligen leta efter. Sjukt brett spektra av irritation.

Nä, då är det tur en kan luta sig mot något så tryggt som en zebra (eller sebra som det oförklarligt nog tydligen heter på svenska). De står och drar samma gamla skämt med varandra dagarna i ända de här vit-svartdraperade åsnorna.



- Sooo, how did you get here then mate?

- Just like everybody else, crossed the road at the zebra crossing.

Sen står de och skrattar i en kvart innan de drar samma historia igen. Sjukt dålig variation i sina humornummer (långrandiga) plus att de bara pratar engelska gör att våra randiga vänner har svårt att passa in i djurparkens organisationsschema. De är något av zooets (frågetecken för den böjningen, jorå) outlaws. Fast de åker inte hoj.

Som nämndes ovan görs inga yviga gester eller utstötes några glada tillrop från de yngre i släktledet utan de gör sin egen topplista där inga djur får plats.

3. Fika.
2. Bada.
1. Nedan på bild illustrerade toaletter i miniatyr.



Den som kläckte idén till att tillverka en toalettstol i miniatyr, fästa en klubba på bakstycket och fylla stolen med surt pulver borde spola ner sig själv i en offentlig toalett.

Slutet gott, allting gott dock. Vi tar med oss bilden av djuren, badet, fikat och de små minigrisarna som är på rymmen mot slutet av vårt besök men som sedermera kryper tillbaka in till sitt hägn där pappa storsvin och mamma morsgris väntar med bullar och varm choklad. Väl hemma igen välkomnas vi så av dagens semesterdjur alla kategorier:



En kille som vet hur man firar semester.

tisdag 6 augusti 2013

ETT PÄRON TILL MR PANDA PÅ SEMESTER

Envisa rykten florerar där ute som gör gällande att Mr Pandas uttag av semesterdagar har nått sin ände. Ingalunda. Inget kunde vara mer fel. När pandaherrn ifråga har tuggat i sig dagens bamburanson slår han sig ner i sin semesterfåtölj, tar fram sitt snacks och har drickan inom armlängds avstånd.


Me Mr Panda, you Mr Loser
Må hända invänder läsekretsen mot det olämpliga i att som panda sitta i läderfåtölj, men tro mig, det är det minsta problemet vi har här. Topp 5-problem med bilden ovan:

5. Ska man nödvändigtvis bära solhatt kan man inte ha en skallbas som är storleksmässigt bättre anpassad för en 25-liters kastrull.

4. Brun fåtölj får panda att se tjockare ut på bild. Note to Mr Panda för framtida fotosessions: svart fåtölj = panda ser ut som den kroppsbyggande art den är.

3. Grillchips äventyrar hela pandaartens framtida fortplantning. Den minnesgode kanske kan återkalla inlägget om att det endast är skarp action under en dag vad gäller reproduktion av den svartvita björnstammen. Då kan man ju inte gå runt och lukta grillchips. Tandborstning och fluorsköljning anbefalles.

2. Solglasögon hade varit lämpligt Mr Panda. Ingen vill se en snubbe med uppspärrade pandaglober.

1. Sprit i kombination med panda är lika med katastrof. Den här killen och hans artfränder har inte precis björnkoll på hur mycket de dricker. Med ett dylikt drinkbord kommer det bli ett två veckors töcken där Mr Panda kommer ut på andra sidan med ett beroende som skiftat från bambu till Xantédrinkar och whiskyshots.

Vi löser det här genom att dra in hans ledighet och betala ut semestern i pengar istället och gör en uppföljning om ett par veckor.

söndag 4 augusti 2013

EN HELG

Vi kör några random händelser från helgen:

Event: Tom kastrull åker ut i havet.
Småsektionerna bryter ihop under kastrullens hädanfärd (alternativt påbörjade färd till Polen). Sjukt dålig stämning på vår del av strandremsan.
Betyg: F. Motivering: Man måste kunna hålla sig lite kylig när en kastrull åker ut i havet. Det är inte slutet av världen som vi känner den.

Event: En tvåa på bana arton.
Ingen berättar för Lilla Sektionen att övriga i familjen spikade sista banan. Lika lycklig är han för det. Sjukt hög stämning på honom.
Betyg: A. Motivering: Stämningshöjare.

Event: Systersektion bygger koja i trädgården för att sova i över natten.
I den ursprungliga planen ska även Lilla Sektionen tillbringa sina sovande timmar i den av trädgårdsstolar, påslakan och klädnypor byggda övernattningslyan. Skiter sig tämligen omgående medelst inkastande av handduk.
Betyg: A. Motivering: Kreativitet, mod och en sval natt för Fadern i en sällsynt lyckad kombination.

Event: Bad.
Vi badar. Lördag i naturligt vatten, söndag i tempererad bassäng.
Betyg: B. Motivering: Borde vara ett klockrent A men strandsand överallt är en styggelse.

Event: Kusinbarn med öroninflammation.
Har man haft öroninflammation någon gång vet man att det bara finns ett betyg att dela ut för det här värdelösa eventet.
Betyg: F. Motivering: Det gör skitont plus att han inte kan bada på en hel vecka (med huvudet under vattnet vill säga).

Event: Kusinbarn 2 förklarar downside med att inte kunna doppa sig till följd av öroninflammation.
- Man får jätteont i nacken.
Betyg: A. Motivering: Det är kul med humor.

Summa summarum:
A: 3
B: 1
F: 2

Trots två F en väl godkänd helg. Vi kör en veckas semester till på det.

lördag 3 augusti 2013

BASKO BELIEVES

Vad gör man om Johan Örjansson inte är ett funktionellt artistnamn och det står en utlandspromotion står för dörren? Skaffar artistalias som Basko Believes förstås. As you do.

video

Igår bevistade jag och Fru Nygårds hans spelning i sin hemstad och satt där och återigen förundrades över denne teddybjörn i stuprörskostym garnerad med en sångröst av monumentala mått. Grät en liten skvätt gjorde vi båda två fast på olika ställen. Då kan man vara tämligen säker på att det som framförs berör.

I en trädgård tillhörande ett konditori framförde han sina låtar och berättade om sitt spännande projekt där han fått samla sånger från sin produktion till dags dato på ett album som släpptes i Australien i förrgår. Precis. Down under. Någon eller några tror starkt på honom där på andra sidan jorden och vill satsa på honom. Så pass att han även varit iväg till det stora landet i väster och spelat in nästkommande nya platta. Med långsamma melodier berättade han. Hans far hade frågat om de verkligen skulle hålla så lågt tempo. Det vore ju bra med någon som man kan klappa takten till. Han berättade storyn på pappans dialekt med kärlek i rösten. Det var fint.

Efter konserten släppte han ut ett dussintal skivor på scenkanten med enbart Australien- och Nya Zeeland-distribution och eftersom vi satt längst fram gjorde jag mitt snabbaste ingrepp under min livstid hittills pga först till kvarn och kastade mig fram och lade tassarna på en av dem. Varpå vi gick och pratade lite med honom (som vi envisas med att göra när vi sett honom spela) och fick varsin kram. Vuxna människor alltså. Signerade plattan gjorde han givetvis. Såna är vi. Nu håller vi tummarna för att det går bra för honom och att han får det erkännande han förtjänar. Men Basko Believes? Nåja, framtiden får utvisa lämpligheten i det namnet.

torsdag 1 augusti 2013

NYA FIA

Tänk lite så här: du är inte jättesugen på ett parti Fia, men nån annan är det. Till exempel en dig närstående fyraåring. Med egen tärning, egna regler och med en Systersektion med vägg-i-vägg-liggande fotvårdssalong som eldar på stämningen. Vad gör du då?

Spelar ett parti Fia naturligtvis. Med Lilla Sektionen. Grundutrustning (förutom Fia-spel):

1. Tålamod.
2. Överseende med regelverket.
3. Överseende med att regelverket ändras under speltiden.
4. Överseende med att regelverket ändras till fördel för Lilla Sektionen samt till nackdel för dig (med dig menas i det här fallet mig).
5. Oavsett hur mycket regelverket förändras är det bra att läsa på innan du börjar spela. Du ska då läsa på reglerna till Nya Fia. OBS! Mycket viktigt att det är Nya Fia och inte traditionella gamla hederliga Fia. Sjukt många uppdateringar på de gamla reglerna kan härmed avslöjas.
6. Kolla upp tillgången på kompletterande tålamod på svarta marknaden. Om du hittar: köp massor.



När spelet väl börjar kan man med fördel bygga upp motståndarens humör genom att anpassa sina drag något och försöka få till en jämn match ifall den skulle råka gå ens väg (trots regelverket). Kanske inflika att man inte behöver sura ihop komplett bara för att en grön pjäs når målet. Kanske påpeka det opassande när sektionen ifråga hånskrattar när en annan grön pjäs blir återförpassad till boet i draget efter. Lite uppfostrande åtgärder sådär. Om nämnde sektion då säger att han inte kommer att bli nedstämd (börja lipa om man nu ska vara lite tydlig i sitt språk) om han förlorar så föreligger en överhängande risk att han inte riktigt kan möta upp sin utfästelse när det drar ihop sig. För det går faktiskt inte att undvika att vinna (trots regelverket).

Avsluta sen med vad som kommer bli hans barndoms mantra: "Ibland vinner man och ibland förlorar man". Runda av med: "Man kan inte vinna varje gång, eller hur?". Sätt sektionen på avkylning en kvart och spela sen gärna ett parti till (kom ihåg att upprepa steg 1-6).

P.S Tillägg till punkt 5: Reglerna till Nya Fia går de facto inte att presentera då de hela tiden är under förändring. D.S