BESVIKELSEN, del 5346

Att klockan hunnit gå fem timmar efter att domaren blåste av matchen har en viss lindrande effekt, men bara lite. Det är en av de sämre Ipswichlagarna, den som innebär att så fort det finns en möjlighet att hänga på ett tåg så spårar skiten ur. 

De andra lagen som kämpar om den där sista play off-platsen spelade igår och det var bara Brighton som mäktade med att ta en poäng, Reading och Bournemouth fick stryk. Således skulle det sitta fint med en trepoängare mot Watford idag och två poängs försprång mot övriga lag i omedelbar närhet i tabellen. Således blev det pisk mot Watford. Besvikelsen. Varenda supporter vet hur den känns. Den går över tids nog, men den smärtar. Gnager lika mycket som irritationen över den ordpruttande kommentatorn. I medgång kan en ta en dylik referent, men i motvind blir allt hen säger en fet finne i röven. Kallar Wordsworth för Woodsworfh och tjatar hål i huvudet på tittarna om hur sällan Ipswich vinner mot Watford. Generalpucko. 

På måndag är det nya tag, Bournemouth hemma. Blir så klart vinst. Det är en annan värdelös Ipswichlag. Ge supportrarna lite hopp för att sabba allt i nästa match igen.

Till nästa helg är i alla fall påsken över och svärmor har förhoppningsvis tagit ner de gula och gröna handdukarna i badrummet. Gula och gröna, jag vet inte riktigt hur hon tänkte där. För-VM i Brasilien kanske? Vi säger så.